Linn

Jag. Orkar. Inte.

Mitt element har gått sönder. Vilket har resulterat i vatten. ÖVERALLT. Snälla kan det inte bara bli måndag. Kan inte den här veckan bara vara över.

Ah. Mjoovars. Första tentan avklarad i dräkthistoria och det kändes vell OK meeeen nu i efterhand inser jag att jag rushade igenom hela uppgiften för att mina nerver var i upplösningstillstånd. Skulle ha tagit mer tid på mig att vara noggrann för då hade jag nog lyckats skrapa ihop några fler poäng. Efter den smått hysteriska upplevelsen tog jag med Sandra till Saturnus och jag i princip INHALERADE en kanelbulle lika stor som hela mitt ansikte, sköljde ner den med en latte med massa kräääm. Efter det följde lite fönstershopping, lite öl, lite fina människor och kanske främst väldigt väldigt lite mat. Detta i kombination med massa oro, stress och för lite sömn resulterade i ett full-on meltdown sissådär 23.00 då det var dags att sova. Men en har ju världens bästa mamma som lugnar en med snälla ord och pepp. Så i morse vaknade jag upp och kände att en har ju faktiskt världens bästa liv. Nu är jag på väg till skolan i lackskor och sen blir det raka vägen hem till läggan och soffan. Japp. Det är planen.

Jag känner mig som en grund-lycklig människa. Jag går och lägger mig senare på natten och kliver upp tidigare på morgonen. Jag vill ha mer av allt. Jag är så lycklig att det nästan är oförskämt, men det är det inte. För jag har haft min beskärda del av det mörka och smutsiga. Nu är det bara bra magkänsla och röda solglasögon.

soundtrack

Du har varit soundtracket till hela min sommar. Du har gått på repeat långt bak i huvudet utan att jag ens har lagt märke till det. För du var min favoritlåt i några månader. Och jag spelade dig om och om igen, när du försvann så ville jag inte byta låt för den hade så fina verser. Men nu är det höst och jag är trött på dig. Jag är så jävla förbannat skit trött på att höra din stämma i huvudet, jag nynnar inte längre på din refräng och jag kräks på dina falska tonartshöjningar. Jag vill byta soundtrack, jag vill att någon annans hårda trumslag ska få mitt hjärta att vibrera. Jag vill skriksjunga till en annan mörk stämma. För just nu spelas du inte frivilligt, nu är du bara en kortlivad sommarplåga som försöker klänga sig kvar på topplistorna medan andra talangfulla musiker väntar på att få fånga unga människors orörda hjärtan.

Vänskapsband

Jag knyter ett vänskapsband med dig. Ett sådant som man gjorde när man var liten och gick i trean, där man bara använde sina bästa färger. Och i början är jag lite osäker på hur man gör, det är helt plötsligt så många trådar och man vill inte missa en enda. Jag plockar upp en och får höra en historia om en så väldans stor kärlek. Din kärlek. Jag drar lite försiktigt i en annan färgad tråd och du berättar om dina pälsiga vilddjur som är en förlängning av din familj. Rätt som det är trillar vi in på att man kan vara ledsen, sådär ledsen att man inte går att trösta, du blir lite tårögd och mitt hjärta dunkar lite hårdare och lite långsammare. Vi skrattar åt något roligt och samlar ihop två trådar till. Nästa tråd handlar om att vara kreativ, skriva och rita och allt annat sådant som är dödsviktigt när man är känslomänniska ut i fingertopparna och den efter det handlar om att laga lite mat till någon man tycker om. Efter en liten stund har jag flätat ihop massor av underliga knutar som helt plötsligt bildar ett så himla fint mönster. Jag blir så nöjd att jag fnissar till. Och så fortsätter jag. Fast nu knyter jag lite hårdare, trådarna ligger så nära varandra att jag inte riktigt vet vilken som är min och vilken som är din. Men det gör nog inget tänker jag medan jag plockar upp en ny tråd och berättar för dig att det känns så fint att knyta vänskapsband.

Tycker att det känns så jädrans fint att Zara har gjort det helt LEGIT att använda underkläder som utanpåkäder! Vet vem som kommer spara varenda liten skrynklig papperssedel och investera i spets och siden så fort dessa rackare får se dagsljus…

Tycker att det känns så jädrans fint att Zara har gjort det helt LEGIT att använda underkläder som utanpåkäder! Vet vem som kommer spara varenda liten skrynklig papperssedel och investera i spets och siden så fort dessa rackare får se dagsljus…

*Hoppas alla antecknar*

Så nu kickar jag igång bloggandet härifrån  och får se hur det känns att skriva lite mer frekvent än vad jag har gjort dom senaste åren…Jajjajajja inte så himmelens viktigt.